Idag har det varit svårt att njuta som jag egentligen borde ha gjort, ångesten har varit påtaglig och jag kunde nästan inte sitta still.
Jag vet nästan inte vad som är värst? Jag älskar mitt jobb och mina kollegor så på det viset känns det kul men att tveklöst mitt bästa år i mitt snart 27-åriga liv är över? att inte få dela dygnets alla 24 timmar med Ebba? eller att inte vara "mammaledig och inte ha en liten bebis längre? Ja det är nog en kombo av allt. En era är slut och det blir början på en ny! Jag får helt enkelt se till att göra det bästa av det och tänka att det är livets gång! Ebba kan inte vara en bebis hela livet och man kan inte vara mammaledig för evigt! Jag har faktiskt en fin utbildning som jag bör utnyttja och utveckla! Så nu kör vi och ger gärnet!
Hej nya livet!
Lycka till! Förstår att det känns tungt, har själv liknande känsla efter en helg bara :) fast jag gillar mitt jobb. Men jobb dagarna kommer gå fort och du får njuta extra av Ebba då ni ses igen :)
SvaraRaderaJag vet exakt hur du känner det!! Det var ju inte länge sedan jag började. Min andra arbetsvecka börjar i morgon... Jag hade gärna varit hemma längre, nio månader kändes lite kort :(
SvaraRaderaDet roliga är ju att det är dessto (om det nu är möjligt) roligare att komma hem på kvällen. Så har ju pappan också egen tid med skatten :)
Bra tänkt! :)
SvaraRaderaJag känner likadant och räknar ner mina dagar nu, 2 veckor kvar hemma att njuta med lilleman. Men som du skriver, de är inte bebisar för evigt.
SvaraRadera