Att resa med sitt barn är ett äventyr. Ett äventyr som har många sidor.
Framförallt är det helt underbart att för första gången som en riktig familj åka på en drömsemester och bara få njuta av lata dagar tillsammans utan måsten!
Men in i mellan dessa lata dagar finns en oro, som även finns på hemmaplan. Men som jag tyckte förstärktes en del. Värmen, solen, avgaser, vatten, insekter, människor, trafik är alla olika fenomen som man utsätts för vart man än kommer men utan för Sveriges "trygga" händer är dessa stora starka orosmoment!
Att skydda sitt barn är en av föräldraskapets grundpelare och något man följer till punkt och pricka men i Manilas rush hour traffic, i en taxibil utan barnstol eller säkerhetsbälte eller i en hemmagjord träbåt där chauffören (om man får kalla honom det) sitter på tre plaststolar på hög och trampar ner träplankan med ett rep i genom till pedal där det längst fram i fören står "God bless our trip" börjar man att fundera vad i hela friden man pysslar med. Detta är något som man i ett tidigare resenärsliv bara sett som en tjusnsing med att resa på egen hand utan charterns trygga famn.
Vi har utsatt oss själva och lilla Ebba för massor av "faror" men jag tror bara att det har stärkt oss som föräldrar och jag tror att det är bra att man kommer ut och testar och prövar nya miljöer och omgivningar. Vi har lärt oss massor som vi packar ner i våran ryggsäck som får följa med oss vidare i världen!
Och som alltid när man funnit sig väl till rätta, njuter av livet som bäst ja då är det dags att packa väskan för att åka hem igen.
Summasumarum: Vi har en helt fantastiskt duktig tjej som har utvecklats massor och dessutom fått 2 tänder på sin första resa och inte klagat ett jota! Hon klarade värmen bättre än vi någonsin föreställt oss och stått ut med diverse asiaters fjoskning. Att flyga flygplan var a piece of cake då man fick ligga i en "babybassin" Att få tanka mammas mjölk kvälls och nattetid för att återställa vätskebalans var toppen. En uppblåsbar babypool var resans bästa köp och kommer även att användas flitigt här hemma. En stor nackdel var att vi inte kunde använda solskyddsfaktor eftersom hon är under 1 år, det var jobbigt att hela tiden fånga skuggan. Det hade varit sååå mycket lättare om man hade fått smetat inte henne och naturligtvis även då haft henne i skuggan men släppa på oron att bränna henne ändå.
Så här i efterhand kan vi känna att det var lite väl långt bort och grancanaria ala charter med bamseklubb kanske inte är så dumt ändå.
Jag har och kommer nog aldrig att bli den riktiga charterresenären, jag tycker att kvaliteten på resan blir mycket bättre om man får upptäcka på egen hand. Charmen och tjusningen av att inte få allting serverat på silverfat gör upplevelsen så mycket bättre. Men i mitt nya liv som inkluderar barn kanske man får ta och ändra sig lite.
Men det var helt klart värt allt stök och bök för att ta sig till andra sidan jorden! och oron det finns kvar än i dag, det är något man får bära med sig till dödagar som förälder!
Jag har precis hittat en sida på Internet där man kan boka flygtransfer och taxi som har babyskydd (i Thailand). Hurra säger jag, det var en av de saker jag var mest orolig för eftersom Amanda är så liten. Jag förstår att det är mer bök och stök att resa med små barn, men förhoppningsvis är vi lika nöjda och glada när vi kommer hem från vår resa. :)
SvaraRadera